Fick den här tanken när jag såg en film.
Du drömde om honom inatt. Det är inte första gången, eller hur? Det har hänt många gånger under året, och du vill att det ska hända igen. Du får en känsla av att ni är tillsammans, att han är där med dig, men det hela är bara en illusion. Ni är på två skilda platser i Sverige, utan kontakt med varandra. Illusionen du får och kommer ihåg är det bästa du vet. Du får en känsla av att han är där med dig för ett kort ögonblick och allting är sig likt igen – för en gång så var ni där tillsammans. Du vill inte vakna på morgonen, du vill att drömmen om honom ska fortsätta för du vet inte när det kommer hända igen. Tänk om det var sista gången? Ja, tänk om. Då hade du kanske kunnat gå vidare, hitta någon bättre och någon mer värdig. Jag lovar, det var inte sista gången. Du kommer drömma om honom igen och igen, till antalet att du inte kommer kunna räkna dem på dina fingrar.

Något hos honom håller sig kvar inom dig. Du hoppas fortfarande på en chans, fortfarande på ett samtal eller bara ett sms. Du vet det aldrig kommer hända. Han har gått vidare, men du håller honom kvar inom dig. Han bromsar dig för att falla för någon. Det är tid att vakna upp nu. Det har gått många år och inget kommer förändras. Det spelar ingen roll om du kollar igenom hans facebook, instagram eller gamla sms varje dag – han gör inte det samma för dig. Vad får du ut av allt det där? Du får ett rus av att drömma om honom. Det är det enda. Gumman, tryck inte på snooze längre utan stäng av den jävla väckarklockan och gå upp.